AVELSRUTAN, nr 4 2015
Då har årets avelskonferens genomförts den 10-11 oktober på Vätterledens motell.
Vi var 21 st deltagande.
Med intressanta diskutioner och trevlig samvaro om rasen norfolkterriern, i år var det 5 år sedan RAS (rasspecifik avelsstrategi) fastställdes, det diskuterades mycket då revidering skall göras i år.
Kenneth och Maritha Eliasson, kennel Cantab, berättade om deras början och resa med rasen norfolkterrier, visade även många gamla och nya bilder på hundar.
HÄLSA
Med början 2011 har vet Anna Bodegård-Westling utvärderat förekomsten av läckage över mitralis- samt trikuspidalisklaffarna hos 81 Norfolkterriers hjärtan. Medelåldern hos dessa var 4,8 år.
56 % av hundarna hade läckage över en eller båda klaffarna.
Läckage över mitralisklaffen kan återspegla sjukdomen MMVD (myxomatös valvulär degeneration).
Det är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund och kan ge upphov till hjärtsvikt. Klaffarna ser då morfologiskt förändrade ut.
Ca ett 100 tal hundar har ingått i detta projekt undersökning.
För att få en bättre överblick över sjukdomsläget i rasen är det viktigt att följa upp hundarna med lindriga klaffläckage för att identifiera hur många som kommer vara symptomfria resten av sitt liv samt vilka som kommer utveckla hjärtsvikt och vid vilken ålder.
Alla som deltagit i studien och där ett klaffläckage identifierats erbjuds en kostnadsfri uppföljning.
Vid detta besök kommer ett ultraljud utföras .
Besöket bokas via Djursjukhuset Albanos reception tel nr. 08 505 304 00
Påpeka att besöket gäller till veterinär Anna Bodegård-Westling.
Om din hund blir sjuk eller dör – vänligen rapportera detta till hundens uppfödare och klubbens ansvarig för avelsfrågor – se nedan. Detta är viktigt för att vi inom rasen ska få vetskap om sjukdomar som börjar öka i omfattning. Har du fått din hunds hjärta ultraljudsundersökt av annan veterinär kardiolog (hjärtspecialist) än den som angivits under ”Hjärtundersökningsprojektet” nedan, skicka då gärna in resultatet till klubbens avelsansvarig för arkivering.
Varje bidrag med information är mycket värdefull för rasens framtid!
TANDSTATUS
Klubben vill gärna ha uppgift om din hunds tandstatus – detta gäller hundar födda från 2006 och framåt.
UPPFÖDARE – Du har väl inte glömt att skicka tandstatusblanketten till dina valpköpare?!
VALPKÖPARE – Har du fått tandstatusblanketten från din uppfödare? Om inte kan du själv hämta hem blanketten från klubbens hemsida eller kopiera den som finns i detta nummer av Norfolk Nytt. Följ instruktionerna i blanketten.
INRAPPORTERING ANGÅENDE FÖDDA ”FLUFFY-VALPAR”
Klubben önskar få kännedom om valpar som fötts med mjuk päls – s.k. ”fluffy”.
17 valpar fr.o.m. 1998 är inrapporterade till dags datum.
Rapportering görs till klubbens avelsansvarig – se nedan
Varje bidrag med information är mycket värdefull för rasens framtid!
HÄLSOENKÄTER
Hälsoenkäter har skickats ut 2014. Enkäterna har skickats ut via e-post där klubben har uppgift om sådan och via brev till övriga.
Mottagarna har antingen varit medlemmar i SNTK under åren 2003-2012 eller förekommer som nya ägare till norfolkterrier i Svenska kennelklubbens register under samma period.
Enkäten gäller hundar som levt någon gång under dessa år.
714 st enkäter vart utskickade, 248 st svar inkommit, 20 st med ofullständigt ifylld enkät och 11 st returer.
Vid genomgång av svaren så är det inte något allarmerande med sjukdomar i rasen.
Olika sorter av tumörer och hjärtproblem förekommer i lite större antal av hundarna.
Urinsten av olika sorter förekommer på enstaka hundar.
Enligt information från enkät svaren.
Här följer de generella rekommendationerna, för att minimera risken för ärftliga sjukdomar, som genetiker anlitade av SKK ger:
– ATT ej använda avelsdjur med för nära släktskap.
– ATT endast använda samma kombination av föräldradjuren EN gång.
Detta för att bredda den genetiska variationen.
– ATT vänta med avelsdebuten, kanske till ca 3 års ålder (?), för att ev. sjukdomar ska hinna upptäckas.
Bara för att man har hälsoundersökningar inom rasen så behöver det inte vara ett problem inom rasen.
//utdrag från kurs för avelsråd anordnad av Svenska Kennelklubben april 2010,Tomas Bergström, genetiker på SLU uppsala,Nordiska DNA unionen konsult på SKK//
Styrelsen och SNTK:s Avelsansvarig
Diana Stoll
Fäbodgränd 26
175 45 JÄRFÄLLA
073 141 85 58
diana_gerfellis@hotmail.com
Avelsrutan (tidigare införd i Norfolk Nytt nr 2 2015)
Under ca 3 års tid har vet Anna Bodegård-Westling utvärderat förekomsten av läckage över mitralis- samt trikuspidalisklaffarna hos 81 Norfolkterriers. Medelåldern hos dessa var 4,8 år.
56 % av hundarna hade läckage över en eller båda klaffarna.
Läckage över mitralisklaffen kan återspegla sjukdomen MMVD (myxomatös valvulär degeneration). Det är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund och kan ge upphov till hjärtsvikt. Klaffarna ser då morfologiskt förändrade ut.
För att få en bättre överblick över sjukdomsläget i rasen är det viktigt att följa upp hundarna med lindriga klaffläckage för att identifiera hur många som kommer vara symptomfria resten av sitt liv samt vilka som kommer utveckla hjärtsvikt och vid vilken ålder.
OBS ! DETTA ÄR VIKTIG FÖR ER SOM DELTAGIT I HJÄRTUNDERSÖKNING PROJEKTET
Alla som deltagit i studien och där ett klaffläckage identifierats erbjuds en kostnadsfri uppföljning. Vid detta besök kommer ett ultraljud utföras.
Besöket bokas via Djursjukhuset Albanos reception tel nr. 08 505 304 00. Påpeka att besöket gäller till veterinär Anna Bodegård-Westling.
Ni som önskar att undersöka era hundars hjärta med ultraljud kan givetvis gå till annan veterinär med specialkompetens Kardiologi. Det blir då på egen bekostnad.
Svaret är givetvis lika viktigt att meddela Avelsansvarig (skicka gärna journalkopia).
För att ha fått en gratis underökning så måste detta ha skett på Djurskukhuset Albano av veterinär Anna Bodegård-Westling, då SNTK har erhållit projektpengar från SKK som bara gäller på Djursjukhuset Albano via Anna B-W.
Vi har i dags datum MAJ 2015 nu utnyttjat hela summan på projektpengar för ultraljudaundersökning.
—
HÄLSA
Om din hund blir sjuk eller dör – vänligen rapportera detta till hundens uppfödare och klubbens ansvarig för avelsfrågor – se nedan. Detta är viktigt för att vi inom rasen ska få vetskap om sjukdomar som börjar öka i omfattning. Har du fått din hunds hjärta ultraljudsundersökt av annan veterinär kardiolog (hjärtspecialist) än den som angivits under ”Hjärtundersökningsprojektet” nedan, skicka då gärna in resultatet till klubbens avelsansvarig för arkivering.
Varje bidrag med information är mycket värdefull för rasens framtid!
TANDSTATUS
Klubben vill gärna ha uppgift om din hunds tandstatus – detta gäller hundar födda från 2006 och framåt.
UPPFÖDARE – Du har väl inte glömt att skicka tandstatusblanketten till dina valpköpare?!
VALPKÖPARE – Har du fått tandstatusblanketten från din uppfödare? Om inte kan du själv hämta hem blanketten från klubbens hemsida eller kopiera den som finns i detta nummer av Norfolk Nytt. Följ instruktionerna i blanketten.
INRAPPORTERING ANGÅENDE FÖDDA ”FLUFFY-VALPAR”
Klubben önskar få kännedom om valpar som fötts med mjuk päls – s.k. ”fluffy”.
14 valpar fr.o.m. 1998 är inrapporterade.
Rapportering görs till klubbens avelsansvarig – se nedan
GLÖM INTE ATT FYLLA I PARNING,-DRÄKTIG, -VALPNINGS, och – KULL ENKÄTEN
Finns att hämta i högerkant på denna sida.
ÖGONDIAGNOSER 2
- Det finns fyra ”kataraktdiagnoser”. Dessa presenteras här:
Total katarakt
Anses som ärftlig. Hund med total katarakt skall ej användas i avel.
BP katarakt = bakre polär katarakt
Anses som ärftlig. BP katarakt är en grumling i bakre linspolen och den kan utvecklas till total katarakt.
Hund med BP katarakt skall ej användas i avel.
Främre Y-sömskatarakt
Främre Y-sömskatarakt är sannolikt ärftlig. Den yttrar sig i små grumlingar i främre delen av linsen som ökar i antal och storlek med åldern.
I de undersökningar som gjorts på Flat coated retriever och Golden retriever anses att synen inte påverkas eller endast påverkas i ringa omfattning. De resultat som framkommit i studie av flat coated retriever anses tills vidare vara giltiga för övriga raser.
Främre Y-sömskatarakt anses, trots att den är ärftlig, inte vara så allvarlig att den ensam ska diskvalificera hunden från avel. Hund med främre Y-sömskatarakt ska endast paras med hund som är ögonlyst och inte har någon form av katarakt.
ÖP katarakt = övrig partiell katarakt
I denna grupp hamnar alla katarakter som inte stämmer med de tre ovan angivna.
Här finns både ärftliga och icke ärftliga katarakter.
Exempel på icke ärftliga katarakter är t.ex efter skada och åldersförändringar i linsen.
Är man säker på att det inte är en ärftlig katarakt skrivs ”icke ärftlig katarakt” på diagnosraden för att det ska synas på hunddata.
Är man tveksam om det är en ärftlig katarakt, skrivs ”ÖP katarakt, ärftlighet kan för närvarande inte bedömas” och en ny undersökning rekommenderas efter 6-12 månader. Kvarstår tveksamheten om detta är en ärftlig katarakt i berörd ras kan man förtydliga att ärftligheten inte kan bedömas för rasen.
- Övriga diagnoser presenteras här:
Mikropapill/synnervshypoplasi
Diagnosen anger att synnerven är dåligt utvecklad. Dessa hundar kan ha nedsatt syn/vara blinda beroende på graden av förändring. Den ögonlysande veterinären lämnar i regel information om till vilken grad hunden är drabbad. Ärftligheten kan för närvarande inte bedömas.
Avråd från användning i avel.
PPM iris-iris lindrig utbredning
PPM är tunna trådar som utgår från regnbågshinnan. De är rester av pupillmembranet, en vävnad som täcker pupillöppningen under fosterstadiet. I grava fall kan större delen av pupillöpningen vara täckt av en mörk hinna av samma färg som hundens iris och som fäster mot iris med tunna trådar. I lindrigaste fall är en PPM-tråd tunn som spindelväv och bara synlig vid undersökning med stor förstoring.
Trådarna kan gå från en del av iris till en annan del av iris (iris-iris) eller från iris till linsen (iris-lins) eller från iris till hornhinnans insida (iris-cornea).
I de båda senare fallen ses ofta en lokal grumling i linsen (katarakt) respektive en grumling i hornhinnan.
PPM förekommer sporadiskt i många raser. Frekvensen är hög hos basenji och petit basset griffon vendéen. Inget avelshinder om veterinären så bedömer, men para med en hund som är fri från defekten.
Corneadystrofi
Inlagring av fettkristaller (ofta kolesterol) i form av en gråvit grumling i hornhinnan, ofta på båda ögonen. Påverkar knappast synen. Kan ibland försvinna spontant.
Vissa raser har högre frekvens av corneadystrofi, därför finns sannolikt en ärftlig komponent.
Inget avelshinder om veterinären så bedömer, men para med en hund som är fri från defekten.
Colobom
Kan vara ärftlig. Hundar med colobom kan ha synnedsättning beroende på var i näthinnan eller synnerven de sitter.
Colobom är en onormal grop i eller bredvid synnerven. Den uppstår under ögats tidiga tillväxt. Storleken kan variera både i sidled och på djupet. Ett stort colobom kan bilda en ärtstor utbuktning på ögat.
Hundar med Colobom bör inte användas i avel.
Persisterande Hyaloidkärl
En utvecklingsrubbning som gjort att ett kärl mellan linsen och näthinnan ej tillbakabildats. Detta kan vara en del av PHTV/PHTVL (som är ärftliga) men om inga andra förändringar ses är detta ej ett avelshinder om veterinären så bedömer, men para med en hund som är fri från defekten.
Retinopati
En näthinneförändring som kan ha ärftlig bakgrund.
Vi ögonveterinärer undviker så långt det går att använda retinopati i intyget.
Retinopati har blivit ersatt med ”Uppföljning”. Tidiga PRA-förändringar kan vara diffusa. Det finns normalvariationer i näthinnan som kan ha ett liknande utseende. I dessa fall skrivs ”uppföljning” på diagnosraden för att följa utvecklingen av förändringen. Hunden bör undersökas igen efter 6 – 12 månader. Vid PRA ses en långsam förtvining av näthinnan.”Uppföljning” andvänds även för raser med misstänkt PRA där PRA inte finns beskriven i rasen.
Hundar som får uppföljning på intyget ska inte andvändas i avel innan uppföljningen har gjorts.
”Övrig notering näthinna” – icke ärftliga, postinflammatoriska, förändringar i näthinnan, syns ej på SKK hunddata.
Informationen är kontrollerad av Veterinär Titti Sjödahl-Esse´n, ögonspecialist på Djursjukhuset Albano i Stockholm/ 2011
—
Här följer de generella rekommendationerna, för att minimera risken för ärftliga sjukdomar, som genetiker anlitade av SKK ger:
– ATT ej använda avelsdjur med för nära släktskap.
– ATT endast använda samma kombination av föräldradjuren en gång.
Detta för att bredda den genetiska variationen.
– ATT vänta med avelsdebuten, kanske till ca 3 års ålder (?), för att ev. sjukdomar ska hinna upptäckas.
—
Bara för att man har hälsoundersökningar inom rasen så behöver det inte vara ett problem inom rasen.
//utdrag från kurs för avelsråd anordnad av Svenska Kennelklubben april 2010,Tomas Bergström, genetiker på SLU uppsala,Nordiska DNA unionen konsult på SKK//
Avelsrutan (tidigare inför i Norfolk Nytt nr 1 2015)
Finns det någon som med sin hund skulle vilja delta på mentalbeskrivning, BPH?
BPH = Beteende- och personlighetsbeskrivning hund. BPH är en beskrivning vars syfte är att bidra till ökad kunskap om hundens mentalitet. Det är till god hjälp för hunduppfödare och hundägare att ha ett verktyg som under ordnade och beprövade former beskriver mentaliteten hos såväl tilltänkta avelsdjur som familje-, sällskaps- och arbetande hundar. Varje BPH-beskriven hund bidrar med en liten del till ökad kännedom och förståelse för just den rasens egenskaper och särdrag men också för vår hundpopulations mentalitet i stort. Din hund måste ha fyllt 12 månader för att kunna genomgå BPH men det finns ingen övre åldersgräns.
Mer information finns att läsa på www.skk.se/bph. Om du är intresserad kan du skicka in en intresseanmälan via mejl senast 2015-03-30 (förlängt datum sedan NN nr 4 – 2014) till Avelsansvarig. Ange hundens registreringsnamn samt förarens namn och telefonuppgifter. Om tillräckligt intresse finns (ca 10 hundar) kan SNTK hyra en bana med figuranter och domare en helg i Stockholmstrakten någon gång under 2015.
Hälsa
Om din hund blir sjuk eller dör – vänligen rapportera detta till hundens uppfödare och klubbens ansvarig för avelsfrågor – se nedan. Detta är viktigt för att vi inom rasen ska få vetskap om det finns sjukdomar som börjar öka i omfattning. Har du fått din hunds hjärta ultraljudsundersökt av annan veterinär kardiolog (hjärtspecialist) än den som angivits under rubriken ”Hjärtan” nedan, skicka då gärna in resultatet till klubbens avelsansvarig för arkivering. Varje bidrag med information är mycket värdefull för rasens framtid!
Hjärtan
Under ca 3 års tid har Vet. Anna Bodegård-Westling utvärderat förekomsten av läckage över mitralis- samt trikuspidalisklaffarna hos 90 Norfolkterrier (januari 2015). Medelåldern hos dessa har varit 4,8 år. 56 % av hundarna hade läckage över en eller båda klaffarna. Läckage över mitralisklaffen kan återspegla sjukdomen MMVD (myxomatös valvulär degeneration). Det är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund och kan ge upphov till hjärtsvikt. Klaffarna ser då morfologiskt förändrade ut.
För att få en bättre överblick över sjukdomsläget i rasen är det viktigt att följa upp hundarna med lindriga klaffläckage för att identifiera hur många som kommer vara symptomfria resten av sitt liv samt vilka som kommer utveckla hjärtsvikt och vid vilken ålder.
OBS!!! ALLA SOM DELTAGIT I STUDIEN OCH PÅ VARS HUND ETT KLAFFLÄCKAGE HAR IDENTIFIERATS ERBJUDS EN KOSTNADSFRI UPPFÖLJNING!
Vid detta besök kommer liksom tidigare en undersökning med ultraljud att utföras. Besöket bokas via Djursjukhuset Albanos reception tel nr. 08 505 304 00. Påpeka att besöket ska göras hos veterinär Anna Bodegård-Westling.
Inrapportering av födda ”Fluffy-valpar”
Klubben önskar få kännedom om valpar som fötts med mjuk päls – s.k. ”fluffy”. 14 valpar fr.o.m. 1998 är inrapporterade. Rapportering görs till klubbens avelsansvarig.
Tandstatus
Klubben vill gärna ha uppgift om din hunds tandstatus – detta gäller hundar födda från 2006 och framåt.
Uppfödare – Du har väl inte glömt att skicka tandstatusblanketten till dina valpköpare?
VALPKÖPARE – Har du fått tandstatusblanketten från din uppfödare? Om inte kan du själv hämta hem blanketten från klubbens hemsida eller kopiera den som finns i detta nummer av Norfolk Nytt. Följ instruktionerna i blanketten.
Övrigt
Här följer de generella rekommendationer, för att minimera risken för ärftliga sjukdomar, som genetiker anlitade av SKK ger:
– ATT ej använda avelsdjur med för nära släktskap.
– ATT endast använda samma kombination av föräldradjuren EN gång. Detta för att bredda den genetiska variationen.
– ATT vänta med avelsdebuten, kanske till ca 3 års ålder (?), för att ev. sjukdomar ska hinna upptäckas.
Avelsrutan, tidigare införd i Norfolk Nytt nr 4, 2014
Finns det någon som med sin hund skulle vilja delta på mentalbeskrivning, BPH? (BPH = Beteende- och personlighetsbeskrivning hund)
BPH är en beskrivning vars syfte är att bidra till ökad kunskap om hundens mentalitet. Det är till god hjälp för hunduppfödare och hundägare att ha ett verktyg som under ordnade och beprövade former beskriver mentaliteten hos såväl tilltänkta avelsdjur som familje-, sällskaps- och arbetande hundar. Varje BPH-beskriven hund bidrar med en liten del till ökad kännedom och förståelse för just den rasens egenskaper och särdrag men också för vår hundpopulations mentalitet i stort. Din hund måste ha fyllt 12 månader för att kunna genomgå BPH men det finns ingen övre åldersgräns.
Mer information finns att läsa på www.skk.se/bph
Om du är intresserad kan du skicka in en intresseanmälan via mejl senast 2015-01-30 till Avelsansvarig, se nedan. Ange hundens registreringsnamn samt förarens namn och telefonuppgifter.
Om tillräckligt intresse finns (ca 10 hundar) kan SNTK hyra en bana med figuranter och domare en helg i Stockholmstrakten någon gång under 2015.
Hälsa
Om din hund blir sjuk eller dör – vänligen rapportera detta till hundens uppfödare och klubbens ansvarig för avelsfrågor – se nedan. Detta är viktigt för att vi inom rasen ska få vetskap om det finns sjukdomar som börjar öka i omfattning. Har du fått din hunds hjärta ultraljudsundersökt av annan veterinär kardiolog (hjärtspecialist) än den som angivits under ”HJÄRTAN” nedan, skicka då gärna in resultatet till klubbens avelsansvarig för arkivering.
Varje bidrag med information är mycket värdefull för rasens framtid!
Hjärtan
Under ca 3 års tid har Vet. Anna Bodegård-Westling utvärderat förekomsten av läckage över mitralis- samt trikuspidalisklaffarna hos 88 Norfolkterriers. Medelåldern hos dessa har varit 4,8 år.
56 % av hundarna hade läckage över en eller båda klaffarna. Läckage över mitralisklaffen kan återspegla sjukdomen MMVD (myxomatös valvulär degeneration). Det är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund och kan ge upphov till hjärtsvikt. Klaffarna ser då morfologiskt förändrade ut.
För att få en bättre överblick över sjukdomsläget i rasen är det viktigt att följa upp hundarna med lindriga klaffläckage för att identifiera hur många som kommer vara symptomfria resten av sitt liv samt vilka som kommer utveckla hjärtsvikt och vid vilken ålder.
OBS!!! Alla som deltagit i studien och på vars hund ett klaffläckage har identifierats erbjuds en kostnadsfri uppföljning!
Vid detta besök kommer liksom tidigare en undersökning med ultraljud att utföras. Besöket bokas via Djursjukhuset Albanos reception tel nr. 08 505 304 00. Påpeka att besöket ska göras hos veterinär Anna Bodegård-Westling.
Inrapportering angående födda ”fluffy-valpar”
Klubben önskar få kännedom om valpar som fötts med mjuk päls – s.k. ”fluffy”. 14 valpar fr.o.m. 1998 är inrapporterade. Rapportering görs till klubbens avelsansvarig – se nedan
Tandstatus
Klubben vill gärna ha uppgift om din hunds tandstatus – detta gäller hundar födda från 2006 och framåt.
Uppfödare – Du har väl inte glömt att skicka tandstatusblanketten till dina valpköpare?!
Valpköpare – Har du fått tandstatusblanketten från din uppfödare? Om inte kan du själv hämta hem blanketten från klubbens hemsida eller kopiera den som finns i detta nummer av Norfolk Nytt. Följ instruktionerna i blanketten.
Hälsoenkäter
Hälsoenkäter har skickats ut under 2014. Enkäterna har skickats ut via e-post där klubben har haft uppgift om sådan adress och via brev till övriga. Mottagarna har antingen varit medlemmar i SNTK under åren 2003-2012 eller förekommer som nya ägare till norfolkterrier i Svenska kennelklubbens register under samma period. Enkäten gäller hundar som levt någon gång under dessa år. Om du som stämmer in på urvalet inte har fått någon blankett – hör av dig till Avelsansvarig nedan.
Övrigt
Här följer de generella rekommendationer, för att minimera risken för ärftliga sjukdomar, som genetiker anlitade av SKK ger:
– ATT ej använda avelsdjur med för nära släktskap.
– ATT endast använda samma kombination av föräldradjuren EN gång. Detta för att bredda den genetiska variationen.
– ATT vänta med avelsdebuten, kanske till ca 3 års ålder (?), för att ev. sjukdomar ska hinna upptäckas.
Bara för att man har hälsoundersökningar inom rasen så behöver det inte innebära att det är ett problem inom rasen.
//utdrag från kurs för avelsråd anordnad av Svenska Kennelklubben april 2010,Tomas Bergström, genetiker på SLU uppsala,Nordiska DNA unionen konsult på SKK//
Styrelsen och SNTK:s Avelsansvarig
Diana Stoll
Fäbodgränd 26
175 45 JÄRFÄLLA
073 141 85 58
diana_gerfellis@hotmail.com
Avelsrutan, nr 2 2014
Hälsa
Om din hund blir sjuk eller dör – vänligen rapportera detta till hundens uppfödare och klubbens ansvarig för avelsfrågor – se nedan. Detta är viktigt för att vi inom rasen ska få vetskap om sjukdomar som börjar öka i omfattning. Har du fått din hunds hjärta ultraljudsundersökt av annan veterinär kardiolog (hjärtspecialist) än den som angivits under ”Hjärtundersökningsprojektet” nedan, skicka då gärna in resultatet till klubbens avelsansvarig för arkivering.
Varje bidrag med information är mycket värdefull för rasens framtid!
Tandstatus
Klubben vill gärna ha uppgift om din hunds tandstatus – detta gäller hundar födda från 2006 och framåt.
UPPFÖDARE – Du har väl inte glömt att skicka tandstatusblanketten till dina valpköpare?
VALPKÖPARE – Har du fått tandstatusblanketten från din uppfödare? Om inte kan du själv hämta hem blanketten från klubbens hemsida eller kopiera den som finns i detta nummer av Norfolk Nytt. Följ instruktionerna i blanketten.
Inrapportering angående födda ”fluffy-valpar”
Klubben önskar få kännedom om valpar som fötts med mjuk päls – s.k. ”fluffy”.
13 valpar fr.o.m. 1998 är inrapporterade.
Rapportering görs till klubbens avelsansvarig – se menyn till vänster. Varje bidrag med information är mycket värdefull för rasens framtid!
Information från den engelska Norfolkterrierklubben
Den engelska norfolkterrier klubben (NTC) firar 50 år i år och klubben har i samarbete med den engelska kennelklubben startat under april en hälsokontroll av de engelska norfolkterrierna. En hälsoenkät finns för nedladdning på den engelska norfolkterrierklubbs hemsida. Enkäten gäller norfolkterrier i England. Gå gärna in på NTC:s hemsida, www.norfolkterrierclub.co.uk för att läsa mer.
Syftet med undersökningen är att:
- få information om de englelsak norfolkterriernas hälsa i allmänhet.
- får klarhet vad gäller spridda uppfattningar och misstankar.
- få reda på om det finns några rastypiska problem.
- få reda på om- och i så fall för vad det behöver testas för i Storbritannien.
- skapa grundläggande data för jämförelse inför framtida enkäter.
- kunna ge välgrundande råd till uppfödare.
Den engelska norfolk klubben har varit i kontakt med några andra länder för att höra sig för om hur långt dessa har kommit i arbetet med rasens hälsa. Sverige är ett av dessa länder som har svarat.
Ögondiagnoser
Det finns fyra ”kataraktdiagnoser”. Dessa presenteras här:
Total katarakt
Anses som ärftlig. Hund med total katarakt skall ej användas i avel.
BP katarakt = bakre polär katarakt
Anses som ärftlig. BP katarakt är en grumling i bakre linspolen och den kan utvecklas till total katarakt.
Hund med BP katarakt skall ej användas i avel.
Främre Y-sömskatarakt
Främre Y-sömskatarakt är sannolikt ärftlig. Den yttrar sig i små grumlingar i främre delen av linsen som ökar i antal och storlek med åldern.
I de undersökningar som gjorts på Flatcoated retriever och Golden retriever anses att synen inte påverkas eller endast påverkas i ringa omfattning. De resultat som framkommit i studie av flat coated retriever anses tills vidare vara giltiga för övriga raser.
Främre Y-sömskatarakt anses, trots att den är ärftlig, inte vara så allvarlig att den ensam ska diskvalificera hunden från avel. Hund med främre Y-sömskatarakt ska endast paras med hund som är ögonlyst och inte har någon form av katarakt.
ÖP katarakt = övrig partiell katarakt
I denna grupp hamnar alla katarakter som inte stämmer med de tre ovan angivna.
Här finns både ärftliga och icke ärftliga katarakter.
Exempel på icke ärftliga katarakter är t.ex efter skada och åldersförändringar i linsen.
Är man säker på att det inte är en ärftlig katarakt skrivs ”icke ärftlig katarakt” på diagnosraden för att det ska synas på hunddata.
Är man tveksam om det är en ärftlig katarakt, skrivs ”ÖP katarakt, ärftlighet kan för närvarande inte bedömas” och en ny undersökning rekommenderas efter 6-12 månader. Kvarstår tveksamheten om detta är en ärftlig katarakt i berörd ras kan man förtydliga att ärftligheten inte kan bedömas för rasen.
Övriga diagnoser presenteras här:
Mikropapill/synnervshypoplasi
Diagnosen anger att synnerven är dåligt utvecklad. Dessa hundar kan ha nedsatt syn/vara blinda beroende på graden av förändring. Den ögonlysande veterinären lämnar i regel information om till vilken grad hunden är drabbad. Ärftligheten kan för närvarande inte bedömas.
Avråd från användning i avel.
PPM iris-iris lindrig utbredning
PPM är tunna trådar som utgår från regnbågshinnan. De är rester av pupillmembranet, en vävnad som täcker pupillöppningen under fosterstadiet. I grava fall kan större delen av pupillöpningen vara täckt av en mörk hinna av samma färg som hundens iris och som fäster mot iris med tunna trådar. I lindrigaste fall är en PPM-tråd tunn som spindelväv och bara synlig vid undersökning med stor förstoring.
Trådarna kan gå från en del av iris till en annan del av iris (iris-iris) eller från iris till linsen (iris-lins) eller från iris till hornhinnans insida (iris-cornea).
I de båda senare fallen ses ofta en lokal grumling i linsen (katarakt) respektive en grumling i hornhinnan.
PPM förekommer sporadiskt i många raser. Frekvensen är hög hos basenji och petit basset griffon vendéen. Inget avelshinder om veterinären så bedömer, men para med en hund som är fri från defekten.
Corneadystrofi
Inlagring av fettkristaller (ofta kolesterol) i form av en gråvit grumling i hornhinnan, ofta på båda ögonen. Påverkar knappast synen. Kan ibland försvinna spontant.
Vissa raser har högre frekvens av corneadystrofi, därför finns sannolikt en ärftlig komponent.
Inget avelshinder om veterinären så bedömer, men para med en hund som är fri från defekten.
Colobom
Kan vara ärftlig. Hundar med colobom kan ha synnedsättning beroende på var i näthinnan eller synnerven de sitter.
Colobom är en onormal grop i eller bredvid synnerven. Den uppstår under ögats tidiga tillväxt. Storleken kan variera både i sidled och på djupet. Ett stort colobom kan bilda en ärtstor utbuktning på ögat. Hundar med Colobom bör inte användas i avel.
Persisterande Hyaloidkärl
En utvecklingsrubbning som gjort att ett kärl mellan linsen och näthinnan ej tillbakabildats. Detta kan vara en del av PHTV/PHTVL (som är ärftliga) men om inga andra förändringar ses är detta ej ett avelshinder om veterinären så bedömer, men para med en hund som är fri från defekten.
Retinopati
En näthinneförändring som kan ha ärftlig bakgrund.
Vi ögonveterinärer undviker så långt det går att använda retinopati i intyget.
Retinopati har blivit ersatt med ”Uppföljning”. Tidiga PRA-förändringar kan vara diffusa. Det finns normalvariationer i näthinnan som kan ha ett liknande utseende. I dessa fall skrivs ”uppföljning” på diagnosraden för att följa utvecklingen av förändringen. Hunden bör undersökas igen efter 6 – 12 månader. Vid PRA ses en långsam förtvining av näthinnan.”Uppföljning” andvänds även för raser med misstänkt PRA där PRA inte finns beskriven i rasen.
Hundar som får uppföljning på intyget ska inte andvändas i avel innan uppföljningen har gjorts.
”Övrig notering näthinna” – icke ärftliga, postinflammatoriska, förändringar i näthinnan, syns ej på SKK hunddata.
Informationen är kontrollerad av Veterinär Titti Sjödahl-Esse´n, ögonspecialist på Djursjukhuset Albano i Stockholm/2011
Hälsoenkäter
Hälsoenkäter har nu skickats ut 2014. Enkäterna skickas ut via e-post där klubben har uppgift om sådan och via brev till övriga.Mottagarna har antingen varit medlemmar i SNTK under åren 2003-2012 eller förekommer som nya ägare till norfolkterrier i Svenska kennelklubbens register under samma period.
Enkäten gäller hundar som levt någon gång under dessa år.
Om du som stämmer in på urvalet inte har fått någon blankett innan juli månad – hör av dig till Avelsansvarig till vänster.
Här följer de generella rekommendationerna, för att minimera risken för ärftliga sjukdomar, som genetiker anlitade av SKK ger:
- ATT ej använda avelsdjur med för nära släktskap.
- ATT endast använda samma kombination av föräldradjur en gång. Detta för att bredda den genetiska variationen.
- ATT vänta med avelsdebuten, kanske till ca 3 års ålder (?), för att ev. sjukdomar ska hinna upptäckas.
Bara för att man har hälsoundersökningar inom rasen så behöver det inte vara ett problem inom rasen.
//utdrag från kurs för avelsråd anordnad av Svenska Kennelklubben april 2010,Tomas Bergström, genetiker på SLU uppsala,Nordiska DNA unionen konsult på SKK//
Information från veterinärerna Anna Bodegård-Westling och Torkel Falk
Norfolkterriern har enligt Agrias statistik en relativ risk som är ca 5.9 ggr högre jämfört med snittet för alla raser att behöva uppsöka veterinär för hjärtrelaterad sjukdom. Denna siffra kan jämföras med Norwichterrierns risk som är lägre än det generella rassnittet. I en analys av risken för att avlida av en hjärtsjukdom, sett till mindre raser, anges Norfolkterriern som den 3 :e vanligaste riskrasen (King Charles Spaniel och Cavalier King Charles spaniel har i särklass störst risk).
Under ca 3 års tid har vet Anna Bodegård-Westling utvärderat förekomsten av läckage över mitralis- samt trikuspidalisklaffarna hos 81 Norfolkterriers. Medelåldern hos dessa var 4,8 år. 56 % av hundarna hade läckage över en eller båda klaffarna.
Läckage över mitralisklaffen kan återspegla sjukdomen MMVD (myxomatös valvulär degeneration). Det är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hund och kan ge upphov till hjärtsvikt. Klaffarna ser då morfologiskt förändrade ut. För att få en bättre överblick över sjukdomsläget i rasen är det viktigt att följa upp hundarna med lindriga klaffläckage för att identifiera hur många som kommer vara symptomfria resten av sitt liv samt vilka som kommer utveckla hjärtsvikt och vid vilken ålder.
Alla som deltagit i studien och där ett klaffläckage identifierats erbjuds en kostnadsfri uppföljning. Vid detta besök kommer ett ultraljud utföras.
Besöket bokas via Djursjukhuset Albanos reception till Anna Bodegård-Westling.
Avelsrutan, nr 1 2014
Nyhet – valpkullsenkät
Valpkullsenkäten för uppfödare är blev klar på Avelskonferansen 2013.
Historik: På uppfödarmötet/Avelskonferansen 2011 togs det upp ett önskemål från deltagarna att iordningställa en enkät för uppfödarna ang tiken inför parning, valpningen och övrig information om kullen. Den kan användas som en ”komihåg” för uppfödaren och hanhundsägaren samt kan även skickas till klubbens avelsansvarig för arkivering som en bra information för framtiden.
Uppfödaren skickar en kopia till hanhundsägaren som har sitt ansvar för avkommor efter sin hane. Valpkullsenkäten kan laddas ner här. Den kommer även att skickas till respektive uppfödare när valpkullen blivit registrerade hos SKK.
Hälsoenkäter
Hälsoenkäter har skickats/kommer att skickas ut 2013-2014. Enkäterna skickas ut via e-post där det finns uppgift om sådan och via brev till övriga som varit medlemmar under åren 2003 – 2012 och kommer att gälla hundar som levt någon gång under dessa år.
Om du som stämmer in på urvalet inte har fått någon blankett innan maj månad – hör av dig till Avelsansvarig till vänster eller hämta hälsoenkäten här (gäller även andra som haft norfolkterrier under nämnda år).
Hälsa
Om din hund blir sjuk eller dör – vänligen rapportera detta till hundens uppfödare och klubbens ansvarig för avelsfrågor. Detta är viktigt för att vi inom rasen ska få vetskap om eventuella sjukdomar tillkommer eller börjar öka i omfattning.
Denna information är mycket värdefull för rasens framtid.
Tandstatus
Klubben vill gärna ha uppgift om din hunds tandstatus – detta gäller hundar födda från 2006 och framåt.
UPPFÖDARE – Du har väl inte glömt att skicka tandstatusblanketten till dina valpköpare?
VALPKÖPARE – Har du fått tandstatusblanketten från din uppfödare? Om inte kan du själv hämta hem blanketten för tandstatus eller kopiera den som finns i nr 1 av Norfolk Nytt. Följ instruktionerna i blanketten.
Inrapportering angående födda ”Flyffy-valpar”
Klubben önskar få kännedom om valpar som fötts med mjuk päls – s.k. ”fluffy”.
11 valpar fr.o.m. 1998 är inrapporterade. Rapportering görs till klubbens avelsansvarige – se nedan.
Hjärtundersökning
- Den 26 januari hade Veterinär Torkel Falk ett föredrag i Helsingborg om hjärtsjukdomar hos hund.
- Veterinärerna Anna Bodegård-Westling och Torkel Falk kommer att skriva ett sammandrag om hjärtsjukdomar i NorfolkNytt nr 2, där kommer den senaste informationen angående Norfolkterrierns hjärtstatus att framgå.
- Det kommer en tid framåt fortfarande att finnas möjlighet att få sin hunds hjärta gratis undersökt med ultraljud på Djursjukhuset Abano i Danderyd/Stockholm.
Från maj 2011 t.o.m. dec 2013 har klubbens medlemmar erbjudits gratis hjärtundersökning som del i ett forskningsprojekt som har bedrivits av veterinär Anna Bodegård-Westling på Djursjukhuset Albano i Stockholm. Under nämnda tid har 88 hundar undersökts (målet var 100).
Avelsansvarig och klubbens ordförande har den haft ett första möte med Veterinär Åke Hedhammar, Svenska Kennelklubbens veterinärmedicinska konsult, och veterinär Anna Bodegård-Westling.
Mötet handlade om hur vi ska gå vidare med undersökningen av norfolkterrierns hjärtstatus.
Återigen berömde SKK via Åke Hedhammar SNTK och vet. Anna B-W för väl använda bidragspengar från SKK .
Här följer de generella rekommendationer som genetiker anlitade av SKK ger:
- ATT ej använda avelsdjur med för nära släktskap.
- ATT endast använda samma kombination av föräldradjuren en gång. Detta för att bredda den genetiska variationen.
- ATT vänta med avelsdebuten, kanske till ca 3 års ålder?, för att ev. sjukdomar ska hinna upptäckas.
Bara för att man har hälsoundersökningar inom rasen så behöver det inte vara ett problem inom rasen.
//utdrag från kurs för avelsråd anordnad av Svenska Kennelklubben april 2010, Tomas Bergström, genetiker på SLU uppsala,Nordiska DNA unionen konsult på SKK//